Veterinärbesöket igår gick över all förväntan! Eskil var inte lika stressad och "på tå" i väntrummet som han brukar, men studsade som Tigger då sköterskan ropade hans namn. Vi kom till en veterinär vi aldrig varit hos förut, men hon var mycket trevlig. Däremot hade jag haft ångest innan över själva undersökningen. Skulle Cujo visa sig? Eskil har ju lugnat sig hos veterinären och är nu hur hanterbar som helst - men han är inte avslappnad. Han står ut. Det är stor skillnad. Så jag var rädd att det skulle bli för mycket med en ögonundersökning. Någon som stirrar honom mitt i ansiktet mer än någon sekund, någon som behöver kika i ögat nära...
Men oj så duktig han var!!! Veterinären till och med berömde honom och sa att han nog var den duktigaste hund hon träffat på länge. Han stod där helt stilla, veterinären fick kika hur mycket som helst, bedöva ögat med droppar, kika igen, lyfta på tredje ögonlocket med pincett och grundligt kika bakom och i alla skrymslen och vrår med ett förstoringsglas på huvudet och en ficklampa i munnen för att lysa rakt i ögat, sedan infärgning och sköljning och ytterligare kika... Och Eskil bara stod där och uthärdade. VILKEN HUND!!!!!!!!!!!
Sedan gick han raka vägen till godisburken och sa VILL HA. Sedan tyckte han det var dags att gå hem. Klokt tänkt.
Veterinären hittade inget som satt kvar, så om det är något så är risken att det är alldeles pyttelitet. Däremot hade han ett sår på slemhinnan vilket känns lite sisådär med tanke på att det borde ha hunnit läka nu tycker jag. Eftersom vi redan hållit på med Zilk-Eye och delvis Noviform i en månads tid så bestämde vi oss för antibiotika nu, även om det inte är någon kraftig infektion.
Hoppas det löser sig med detta. Annars måste vi till ögonspecialist och söva honom för en mer grundlig undersökning... och det är väntetid till en duktig ögonspecialist...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.