Trist är det att det inte tas någon hänsyn alls till allvarliga sjukdomar som addisons i hundaveln. Det verkar nästan som om man anstränger sig för att öka frekvensen av svåra sjukdomar. Förstår verkligen inte hur man tänker... Eller jo - jag vet precis hur man tänker. Har en hanhund bara tillräckligt många och långa titlar så använder man honom oavsett om han redan har hundratals valpar varav flera är sjuka i addison, SLO och andra autoimmuna åkommor samt har ett kullsyskon med gravt höftledsfel. Tiken väljer man av de man råkar ha hemma - blir ju liksom lättast så. Oavsett vad de har i bagaget.
Jag vet att jag generaliserar grovt och är taskig - det finns många som är hur seriösa som helst. Men det finns även många av den andra sorten... och varje gång man blir påmind om dem så mulnar mitt humör.
För varje hund som insjuknar innebär lidande både för hunden och för dess familj. En hund bryr sig inte om utställningstitlar eller härstamning. Den vill bara vara frisk så den kan leva livet och njuta till fullo.
Behövde bara skriva av mig, å Eskils vägnar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.